Samtidigt som politikerna klubbar igenom en rad omfattande nedskärningspaket samlas hundratusentals vredgade greker utanför parlamentet, och generalstrejkerna fortsätter avlösa varandra. Den grekiska proteströrelsen växer.
Vreden är stor hos den grekiska befolkning som nu tvingas betala för den skenande statsskuld som den rika eliten tillsammans med utländska banker bär ansvar för. I samband med att det senaste ”sparpaketet” klubbades igenom vid månadsskiftet samlades hundratusentals greker utanför parlamentet, och en 48-timmars generalstrejk inleddes. Flygledarna stoppade flygningar, bank- och myndighetstjänstemän lade ner arbetet, liksom hamnarbetare och arbetare inom energiproduktion. I Aten strejkade buss- och spårvagnsförare medan tunnelbanan skjutsade folk till massdemonstrationerna. Protesterna på Syntagmatorget återkom flera nätter i rad och sammantaget har torget ockuperats under flera veckor.
Protesterna i Grekland har gått i vågor sedan 2010 och fördjupades i samband med att villkoren för ”stödlånet” offentliggjordes, den femte maj i år. Protesterna den dagen var de dittills största i Grekland sedan demonstrationerna mot militärjuntan under det tidiga 70-talet. Sedan denna tändande gnista har rörelsen vuxit, i form av vågorna av protester och strejker. Den 25:e maj i år, sedan sparpaketet antogs, har rörelsen tagit ny fart när nya protester anordnades på Syntagmatorget. Bakom rörelsen ligger en lång tid av politisk korruption, växande arbetslöshet och nedskärningar, men den senaste tidens aggressiva angrepp på den arbetande befolkningen skärper landets klassmotsättningar radikalt.
Trots de massiva demonstrationerna sitter Pasok-regeringen kvar. Men det verkar troligt att protesterna kommer att leda till ett omval i slutet av året eller början av 2012. I sådana fall ligger oppositionspartiet Nea Demokratia bra till, ett högerparti som ställt sig emot sparkraven, men i övrigt inte skiljer sig nämnvärt från den sittande Pasok-regeringen. Proteströrelsen vänder sig inte heller mot ett särskilt parti, den vänder sig mot hela det politiska etablissemanget.
Samtidigt kastar EU-ländernas ledare och media skulden på det grekiska folket, och lägger därmed grunden till en farlig nationalism. Myter och fördomar odlas där det grekiska folket framställs som lata och bortskämda – de pensionerar sig tidigt, jobbar lite, betalar ingen skatt och lever över sina tillgångar. Verkligheten är en annan, vilket påvisats många gånger. Pensionsåldern ligger över det europeiska genomsnittet, arbetsvillkoren är bedrövliga och grekerna arbetar mer än de flesta européer. Dessutom betalar den nedre halvan av inkomsttagarna i Grekland procentuellt mer i skatt än genomsnittet bland OECD-länderna, enligt statistik från OECD. Det är kapitalägare, läkare och advokater som smiter från skatten.