Denna artikel ska läsas ihop med en annan artikel. ”Regeringen har i all tysthet börjat offra trygghetssystemen”. Om du inte har läst den ännu kan du klicka här för att komma till den. Kom tillbaka hit när du är klar med den.
Kommuner och landsting
Dessa har under åratal understrukit att flyktingmottagandet är underfinansierat. I år skickar staten tio miljarder till kommuner och landsting. Detta mot bakgrund av att antalet asylsökande i år väntas öka från förväntade 90 000 till uppåt 190 000. Men tio miljarder är långt ifrån tillräckligt.
Detta visas när intervjun med finansministern kommer in på i vilken utsträckning som verksamheten är underfinansierad. Exempel: statens ersättningar för ensamkommande flyktingbarn har sänkts kraftigt. De tidigare hvb-hemmen, tänkta för bl a ungdomar med stora sociala problem, kommer framöver att ersättas av nya stödboenden uppbyggda av kommunerna. Pressad av frågan om kvaliteten i dessa nya boenden (i jämförelse med de personaltäta hvb-hemmen) ger Andersson ett oroväckande svar, som för övrigt är typiskt för hela intervjun. Hon säger: ”När vi sänker schablonen [ersättningen] sänker vi ju också kraven”.
Allt pekar på att det både regering och opposition planerar för är lägre kvalitet, genom ytterligare minskad personaltäthet, inom en rad områden. Finansministern vill ”ogärna spara på skolan eller sjukvården eller äldreomsorgen”. Men besparingar inom dessa verksamheter pågår ständigt. Ingen undersköterska, lärare och sjuksköterska, eller patient, elev och pensionär, kan känna sig lugnad av finansministerns svar. Tvärtom.
Den heliga budgetbalansen
Åren 1994-1998 genomfördes det våldsammaste angreppet någonsin mot offentlig verksamhet i Sverige. Besparingarna uppgick till 126 miljarder. Huvudansvarig var S-regeringen. (V gav stöd till att skära bort 114 av dessa miljarder). Det har skrivits avhandlingar om hur hårt nedskärningarna slog, speciellt mot offentliganställda kvinnor. Det viktigaste redskapet för nedskärningarna var ett självpåtaget tak för utgiftssidan i syfte att skapa budgetbalans. Under 20 år har balanskravet kraftigt påverkat svensk politik. Hur bra är en regering på att hålla budgetbalansen? I den senaste valrörelsen stred Anders Borg och Magdalena Andersson om detta. Kravet på budgetbalans har använts för att slå ut tiotusentals jobb från skola, sjukvård och omsorger, vilket försämrat kvaliteten under två årtionden. Men även detta, nyss helt ovärderliga, krav på balans offras nu. Finansministern bekräftar detta i DS: ”Vi kommer att låna! … så det kommer att ta längre tid innan vi når balans och överskott i statsfinanserna”. Men balansen måste återställas. Andersson vill inte själv ta ansvar för skattehöjningar. Hon konstaterar bara att kommunerna behöver mer resurser och påpekar att skattetrycket varit högre tidigare… Så vräks både ansvaret för flyktingvågens nya arbetsuppgifter och de nödvändiga skattehöjningar som följer på kommunerna. Fegt.
Kollektivavtal och anständiga villkor
I intervjun återkommer finansministern till behovet att flyktingarna måste få arbete. Detta skulle lösa finansieringen genom ett ökat skatteunderlag. Tror hon. Hennes recept, enligt Dagens Samhälle, är ”subventionerade låglönejobb”. Skattesubventionerade låglönejobb. Andersson tror att dessa ska öka skatteunderlaget och fixa t ex kommunernas ökade kostnader. De skattesubventionerade jobben finns redan. Men de måste bli fler och göras enklare för företagen att använda. ” ..och företagen behöver bli medvetna om vilka möjligheter det finns att anställa personer som flyttat till Sverige…”.
Det kan inte sägas tydligare. Förslaget som fördes fram av KD i början av året, som finslipades av C och FP, har övertagits av regeringen. Fast bara i mycket större utsträckning. Utan debatt – som vanligt – har ledarna inom facket och S-regeringen gjort borgarnas förslag till en statligt subventionerad låglönemarknad till sitt eget. En sådan förändring skulle på sikt påverka nästan alla löntagare. Ett nytt statligt subventionerat låglöneproletariat innebär en allmän press nedåt på löner och övriga arbetsvillkor. Andelen löntagare som kommer att arbeta efter kollektivavtal och vara medlemmar i facket kommer att minska. I ett nästa steg kommer stora delar av arbetsrätten att sättas ur spel. Vi ser en S-ledd regering som förverkligar borgerlighetens dröm om en avreglerad arbetsmarknad. Detta riskerar att leda till ett systemskifte på arbetsmarknaden.
Under 1920-talet fanns det statliga s.k AK-arbeten. Dessa kom till efter slutet på Första Världskriget p g a den väldiga arbetslösheten. AK-arbetare, liksom den som erhöll a-kassa, kunde tvingas till strejkbryteri. Kommer de subventionerade låglönearbetarna att ha strejkrätt och kunna kämpa för riktiga kollektivavta?
Utlandsbiståndet – som går till Bert Karlsson
Sverige har det största utlandsbiståndet i världen i förhållande till BNP. I år uppgår detta bistånd till 40 miljarder kr. Men över en femtedel av dessa pengar har omdirigerats, från bistånd i exempelvis Afrika, till flyktingmottagande i Sverige. De nya prognoserna för antalet asylsökande (upp till 190 000) innebär med största sannolikhet att en ännu större andel av biståndet ska tas från utlandet och användas till asylmottagandet hemma. Ingen är idag beredd att säga hur stor andel som det kommer att bli. Men det finns antydningar. UD ska utreda vad som händer om hela 60 procent av den ursprungliga biståndsbudgeten skulle omdirigeras till att finansiera flyktingmottagningen.Effekterna av en sådan kraftig nedskärning av utlandsbiståndet skulle slå fruktansvärt hårt. Varje krona ger så oändligt mycket mer i Afrika än hemma i Sverige.
De pengar som omdirigeras går i rent stötande stor utsträckning rakt ned i fickorna på hänsynslösa privata aktörer. En kartläggning gjord av Aftonbladet ger vid handen att Migrationsverket hittills i år har betalat ut drygt 850 miljoner för tillfälliga asylboenden till de 30 största företagen i ”branschen”. Sammanlagt handlar det om 1,47 miljarder. Men året är inte slut än. När det gäller kraven på standarden för flyktingarna har dessa sänkts stegvis. Idag är det tillåtet med upp till sex personer per rum och det räcker med tre kvm/person. För detta kan Migrationsverket betala upp till 350 kr per dag och person för kost och logi. Den som ställer ett studentrum på 18 kvadrat till förfogande skulle kunna fakturera Migrationsverket 63 000 kr/mån! Ett boende med 200 platser kan skicka en räkning på mer än 25 miljoner/år. En av de som tjänar mest på dessa flyktingboenden heter Bert Karlsson.
Skulle 60 procent av biståndet gå till flyktingmottagande kommer effekterna att bli fruktansvärda. De som blir rika på de tidigare biståndspengarna har blod på sina händer. Tyngst faller dock ansvaret på regering och opposition.
Klicka här för att se denna artikel för några exempel på konsekvenser av minskat bistånd. Därifrån kan man även hitta information om hela Sidas rapport.