Vi publicerar här en artikel av ekonomen Michael Roberts, som skrivit flera böcker om marxistisk ekonomisk teori och den ekonomiska krisen. Roberts driver även en populär blogg om ekonomi ur ett socialistiskt perspektiv. Denna artikel är förkortade och bearbetade versioner av analyser som tidigare publicerats på Roberts blogg.
USA:s president Donald Trump håller på att inleda ett internationellt handelskrig. Striden inleddes genom att Trump införde ett antal mindre importtullar på stål. Men det som riskerar att leda till att ett verkligt handelskrig bryter ut är att Trump vill förhindra att Kina vinner marknadsandelar inom branscher som idag utgör tillväxtmotorerna inom amerikansk industri: högteknologi, avancerad medicin och andra kunskapsbaserade sektorer.
Importtullarna på stål gör liten skillnad för amerikanska arbetare. Att den amerikanska stålindustrin idag sysselsätter allt färre beror inte på stålimporten från Kina. Denna står enbart för ca 3 % av all amerikansk import av stål. Det minskade antalet sysselsatta inom stålindustrin beror främst på att industrin blivit allt mer automatiserad i kombination med att varje enskild anställd får jobba mer. Dessutom har de amerikanska storföretagen flyttat en hel del av sin produktion till låglöneländer – som Kina. En liknande utveckling har skett i en rad branscher och i stort sett alla industriländer i ”västvärlden” de senaste 30 åren.
Det som verkligen kan komma att starta ett handelskrig är dock att Trump nu har flyttat fokus till de högteknologiska och kunskapsbaserade branscherna. Högteknologiska produkter och tjänster är sådana som är baserade på ny och avancerad teknik där en stor del av kostnaden utgörs av forskning och utveckling (FoU). Det kan exempelvis röra sig om avancerad medicinsk teknik eller moderna IT-system. USA är världsledande när det gäller högteknologisk forskning och utveckling. En stor andel av världens patent och andra immateriella rättigheter är amerikanskägda. Tillväxten i den moderna amerikanska ekonomin är kraftigt beroende av dessa branscher, som utgör hela 38 % av USA:s BNP. Detta är en större andel än i någon annan större ekonomi i världen.
Trumps målsättning är att förhindra att Kina kapar åt sig marknadsandelar inom dessa nyckelsektorer för den amerikanska ekonomin. Kina håller nämligen på att hinna ikapp USA. I Kina utgörs hela 35 % av BNP av högteknologisk industri, vilket är en extremt hög andel för att vara ett ”utvecklingsland”. De senaste åren har kinesiska företag ökat sina marknadsandelar när det gäller bl a robotteknik, artificiell intelligens och biomedicin.
Den ökade konkurrensen från Kina har redan inneburit att amerikanska företag har minskat sin produktion av patent (i praktiken nya uppfinningar), vilket i sin tur lett till minskad försäljning, krympande vinster och minskad sysselsättning. Den bransch där USA ännu inte hotas av Kina är när det gäller produktionen av kommersiella kunskapsintensiva tjänster. USA är världens största producent av dessa, och den näst största exportören efter EU, medan Kinas andel fortfarande är mycket liten. Skulle kinesiska företag börja slå sig in även i denna bransch så skulle detta utgöra ett hårt slag mot amerikanska företag.
Från borgerligt håll talas det ofta om att bara handeln mellan stater blir friare så kommer alla att gynnas. Men detta stämmer bara till en viss gräns. I en kapitalistisk ekonomi kommer de företag som ligger i framkant när det gäller teknologi och produktivitet att gynnas på bekostnad av mindre lönsamma företag.
De senaste 30 åren har världsekonomin rört sig mer och mer mot frihandel genom olika internationella handelsavtal som inneburit kraftigt sänkta och avskaffade tariffer, tullar och andra handelshinder. Men efter den Stora Recessionen, som inleddes 2007-2008, har denna process avstannat. Världshandelns andel av BNP har konsekvent minskat.
Det är denna tillbakagång när det gäller världshandeln, i kombination med låg tillväxt i världsekonomin och fortsatt låg lönsamhet i företagen, som ligger bakom Trumps agerande. ”The Donalds” vilda svingar och kontroversiella uttalanden speglar en strävan inom en betydelsefull flygel av den amerikanska borgerligheten efter att försvara de amerikanska storföretagens vinster och kapital i branscher där dessa legat i framkant mot en ökad konkurrens från kinesiska storföretag. Även om detta sker till priset av en minskad frihandel, ökade handelshinder och t.o.m. ett handelskrig.
Redaktionen kommenterar:
Analyserna som presenteras är Michael Roberts och inte Nya Arbetartidningens. Men vi anser att de frågeställningar som tas upp är så viktiga att de förtjänar att diskuteras av en bred publik.