Internationellt

Gav EU-valet legitimitet åt en strävan mot ökad överstatlighet?

Jean-Claude Juncker, en drivande kraft för ett Europas förenta stater. Foto: Mueller / MSC (CC BY 3.0 DE)
Davis Kaza
Publicerad i
#132-133
Lästid 4 min

Sedan det första EU-valet genomfördes 1979 har valdeltagandet sjunkit för varje val. Samtidigt har dessa 40 år präglats av en ständigt ökande överstatlighet. I årets val vände den nedåtgående trenden och valdeltagandet ökade från 42,6 till 50,6 procent. Innebär detta att det nu finns legitimitet för ännu mer av överstatlighet?

De ledande politiker inom EU:s institutioner och inom EU-ländernas regeringar som drivit på för ökad överstatlighet gör sig nu redo att fortsätta sin framryckning för ökad överstatlighet. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker är en uttalad förespråkare av att EU på sikt ska bli en helt ny statsbildning – Europas Förenta Stater. En sådan statsbildning kan bara genomföras om dagens nationalstater som Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Polen, Italien, m.fl. avvecklas. Juncker är inte ensam om denna målsättning utan backas upp av exempelvis den franske presidenten Emmanuel Macron.

Ett av de senaste stegen mot ökad överstatlighet är det nu pågående införandet av ett socialt protokoll – något som bl a de svenska Socialdemokraterna varit drivande för. Det sociala protokollet öppnar för att EU ska få ökad makt över bl a medlemsstaternas socialpolitik, utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Både Emmanuel Macron och Jean-Claude Juncker har drivit på för att vidga EU:s makt inom just dessa områden. Idag krävs det enhällighet bland alla EU:s 28 medlemsstater när beslut ska fattas om arbetsmarknaden eller om socialförsäkringar. Men får Juncker som han vill kommer det istället att bli majoritetsbeslut i dessa frågor.

Under de kommande åren är det också tänkt att försvarssamarbetet inom EU ska fördjupas, detta bl a genom införandet av en europeisk försvarsfond. Försvarsfonden lanserades redan 2017 och ska vara igång med full kraft från 2020. Försvarsfondens syfte är att samordna forskning och utveckling samt inköp av försvarsmateriel inom EU. Sedan tidigare finns även Eurokåren, en gemensam styrka på 60 000 man som utgör början på en gemensam europeisk krigsmakt. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har uttalat sig positivt om att EU borde röra sig i riktning av att etablera en gemensam armé. Liknande uttalande har fällts av den tidigare ordföranden i EU-kommissionen Romano Prodi samt den tyska försvarsministern Ursula von der Leyen.

En lång rad ytterligare förslag som drar i riktning mot ett Europas Förenta Stater ligger och väntar på att sjösättas. Det handlar bland annat om införandet av en EU-skatt, skapandet av ett europeiskt CIA och tillsättandet av en gemensam EU-finansminister och EU-utrikesminister.

Samtidigt innebar inte EU-valet något rungande stöd för en fortsatt ökad överstatlighet. Vi kommer att återkomma med en djupare analys av valresultatet i kommande nummer. Men låt oss titta på några av de övergripande trender som valet visade på:

■ Valet innebar en tillbakagång för både den socialdemokratiska gruppen och den dominerande borgerliga gruppen i EU-parlamentet. Det är dessa politiska riktningar som varit huvudansvariga för den trendmässigt ökande överstatligheten inom EU de senaste decennierna. Årets EU-val innebar att dessa båda block för första gången sedan 1980-talet tillsammans inte hade en majoritet av mandaten i EU-parlamentet.

■ Den franske presidenten Emmanuel Macrons liberala och mycket EU-vänliga block gick kraftigt framåt. Den största delen av denna framgång stod dock Macrons eget parti för, tillsammans med Liberaldemokraterna i Storbritannien och en rumänsk valallians. Det bör dock sägas att Macrons parti bara blev näst störst i det franska valet. Största parti blev Marine Le Pens ”Nationell Samling” – som är uttalande EU-motståndare.

■ De EU-skeptiska blocken i EU-parlamentet stärktes som helhet. Partier som Lega Nord i Italien och tyska Alternative für Deutschland (AfD) hade betydande valframgångar – liksom svenska SD.

I en rad opinionsmätningar som presenterades före valet i Sverige gick det att utläsa att svenskarna var mer positiva till EU än någonsin. Samtidigt var EU-kritiska Sverigedemokraterna den stora vinnaren i det svenska EU-valet (se tabell). KD gick till val på parollen ”Make EU lagom again” – en uppenbar kritik mot EU:s överstatlighet – och gjorde sitt bästa EU-val någonsin. Även Moderaterna har gjort uttalanden som antytt att de vill bromsa rörelsen mot ökad överstatlighet. Det enda svenska parti som öppet förespråkar ett Europas Förenta Stater – Liberalerna – tappade över hälften av sina röster sedan 2014 och var nära att åka ur EU-parlamentet.

Vår första analys av valresultatet i EU-valet – baserat på trenderna i Europa och i Sverige – måste bli att det inte gav legitimitet åt en fortsatt strävan mot ökad överstatlighet. Detta trots att valdeltagandet i EU-valet ökade för första gången någonsin. Men topparna inom EU-institutionerna har obevekligen drivit på för ökad överstatlighet, trots ett trendmässigt minskande folkligt stöd, i flera decennier. De kommer med all sannolikhet att ta fasta på det ökade valdeltagandet och fortsätta framryckningen mot ett Europas Förenta Stater.

Vår uppgift de kommande åren blir att fortsätta att resa frågan om verklig internationell solidaritet – om behovet av en europeisk facklig federation som är beredd att ta till strejk för att få till stånd ett gränsöverskridande kollektivavtal som garanterar löner och arbetsrätt i alla europeiska länder.

Davis Kaza

Redaktör

Lämna en kommentar