Statsmakten omvandlar nazistpartiets diktatur till Hitlers diktatur

Fram till erövrandet av statsmakten var det alltså möjligt att kalla det Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet (NSDAP) för en fascistisk rörelse. Nazismen var fortfarande en av flera fascistiska rörelser, där alla uppvisade särdrag, på grund...

Nazistpartiet tar över statsapparaten – massrörelsens epok är slut

Hitlers makt var större än någonsin. Den ursprungliga massrörelsen var försvagad, efter att Hitler tvingats krossa SA. Efter utrensningen och ”hemförlovningen” inom SA var nazisterna ”på gatan” påtagligt färre, rörelsen uppriven och arbetarnas sociala...

Maktkampen fortsätter mellan nya och gamla samhällseliter

De gamla samhällseliterna pressade alltså Hitler till en mycket smärtsam, men för nazismen även farlig eftergift, i denna massaker på SA. Men det var inte bara de gamla eliterna som drev på för att...

Enpartistaten fullbordas

NSDAP genomgick en nästan obeskrivlig metamorfos under perioden maj 1928 till i augusti 1934. Rörelsen gick från att vara ett obetydligt parti, med endast 2,6 procent av väljarna bakom sig, till att inte bara...

Hitlers väg till makten

Som vi tidigare har understrukit: varken Hitler eller NSDAP kunde skapa situationer med de fruktansvärda effekter som börskraschen fick för Tyskland vad gäller bland annat massarbetslösheten. Däremot förmådde Hitler se de politiska möjligheter som...

Fascismen – en massrörelse riktad mot arbetarklassen

Fascismen var en ideologi som i en eller annan form (små partier eller väldiga massrörelser) uppstod i en rad europeiska länder under perioden mellan de två världskrigen (1918-1939). I länder som Italien och senare...

Drottningens far – en av många nazistiska tjuvar

Det som nazisterna kunde bidra med, inom statliga förvaltningar, var till stor del korruption och stölder. Hermann Göring var ett extremt exempel - den kanske störste konsttjuven i världshistorien. De högsta nazistiska partiledarna, s.k....

Socialdemokratisk historia: Den ödesdigra tredje generationen

Introduktion 1. Pionjärer och grundare 2. Folkhem och brutalitet 3. Den gyllene epoken 4. Från förvaltare till fördärvare 5. Dan sista striden? Introduktion Vi ska närma oss socialdemokratins situation från fler än ett håll. Det finns ett resonemang som...

Slagen vid Marne och Verdun – krigets blodigaste händelser

Under 2014–2015 har Nya Arbetartidningen publicerat ett antal artiklar i en serie om första världskriget, som ägde rum för exakt 100 år sedan. Denna artikel handlar om två av de blodigaste händelserna under kriget...

Slaget vid Tannenberg 1914

För lite drygt 100 år sedan utspelade sig slaget vid Tannenberg, ett fältslag mellan ryska och tyska trupper, under första världskrigets inledande period. Slaget var avgjort på bara några dagar och innebar en överlägsen...